Tips på vägen

Börja släktforska...

När jag till slut kom på att jag vlle undersöka varifrån jag kommer, så uppstod frågan vad? och hur? Jag bestämde mig för att börja med att kontrollera de muntligt traderade släktskrönorna. Jag hittade Skelleftebygdens Släktforskare på nätet och betalade medlemsavgifen. Det var väl ok att jag blev medlem i en släktforskarförening, men samtidigt kändes det lite besvärligt att åka ända till Skellefteå för att släktforska. Därefter hände det inte så mycket annat än att jag beställde en del intressanta böcker, som har kommit att betyda väldigt mycket. Senare av en tillfällighet, så frågade jag på Piteå kommunbibliotek om släktforskning. De kunde upplysa mig om att det faktiskt finns en släktforskarförening i Piteå, men de håller till ute på Sommarro, Framnäs. Jag fick en e-postadress och på den vägen är det. När jag välkomnades av Olof Andersson och fick se vad föreningen samlat på sig, så kändes det som "här kommer jag att trivas", villket jag har gjort sedan dess!. Föreningen hade vad jag behövde och nu var det bara att kavla upp ärmarna. Medlem i två släktforskarföreningar på kort tid!? Det bästa är givetvis om man börjar med en släktforskarkurs i studiecirkelform, men jag hade inte det tålamodet. Jag satte igång med att botanisera bland alla tillgängliga microfichekort från olika längder och församlingar i Västerbotten och intuitivt och genom att fråga mer erfarna släkforskare, så kom jag igång på allvar. Hittills har jag handlett ett antal studenter, då de önskat släktforska inom ramen för sitt Projektarbete i åk 3 och jag känner mig inte alls främmande för att hjälpa nytillkomna och ibland erfarna forskare. Väldigt ofta och i perioder har jag svarat på efterlysningar på nätet.

Piteygdens Forskarförening har i dag microfishekort, som täcker hela Norr- och Västerbotten fram t.o.m. sekretessgränsen 1937. Observera att jag började med förstahandskällor och inte med avskrifter av andra personers släktforskning. Det är tidsödande, men djupt tillfredsställande att med egna ögon kunna konstatera om de muntligt traderade uppgifterna stämmer med primärkällorna. Det är ofta som en bristfällig källkritik leder till att felaktiga uppgifter sprids i släkten och släktforskarkretsar. Var observant och kolla primärkällan (födelsebok, dombok m.fl.) innan du publicerar dina uppgifter, naturligtvis med källan angiven där så är möjligt!

Ibland så tycks uppgifter saknas, t.ex. när ett barn föds sk. oä. (oäkta), utom äktenskap. Du hittar inga uppgifter i domboken om faderskapserkännande eller kyrkoräkenskaperna om böter före ca. 1860. Då är det knepigt och lätt att ge upp, men det är inte omöjligt att finna en sannolik far till barnet, tills du hittar en källa som styrker ditt antagande. Kontrollera vilka som varit med vid dopet. Där kan det finnas en koppling till fadern eller om den höggravida modern har noterats för nattvard tillsammans med en mansperson, som sällan eller aldrig begått nattvard, där kan en koppling finnas. Annars kan ev. barnmorske-protokoll, som sparats till eftervärlden vara en hjälp, då barnmorskan ibland fick höra vem som var fadern vid en s.k. oäkta barnsbörd.

Nå, i början så antecknade jag med penna och papper, men nu uppstod ett visst problem. Alltför många papper redan att hålla ordning på och allför många källor och kopplingar till alltför många personer. Eftersom jag tidigt varit med om datoriseringen i början av 1980-talet, så infann sig väldigt tidigt frågan - finns det då inte något lämpligt databasprogram för min registrering? Så jag kollade alla program, som fanns tillgängliga på nätet, dvs. jag köpte licenser och testade. Jag fastnade för MinSläkt och det programmet har varit min följeslagare tills nu. Min bärbara dator har varit med mig vid besöken i Sommarro och fördelen är att jag inte behöver skriva om uppgifterna flera gånger.

Då min släktforskardatabas numera omfattar fler än 106.900 personer med källor, anteckningar och bilder, så tar det alltför lång tid i min smak att spara, när jag vill avsluta dagens arbete. Programmet sparar alltså inte efter att jag redigerat uppgifter om någon person. Dannbergs Data, som ansvarar för MinSläkt har bara rekommenderat mig att arbeta med mindre databaser. Men det vill inte jag, så därför har jag bestämt mig för Disgen 8 och Holger 8 i fortsättningen. Det är inga problem, då det är enkelt att skapa och överföra ged-filer (Mormonernas genealogistandard, då de är främst inom genealogisk databashantering) och därefter importera dem i vilket släktforskarprogram som helst.

Varje program har sina för- och nackdelar. Disgen 8 och Holger 8 förefaller att ha mindre begränsningar, när det gäller att hantera väldigt stora databaser och dessutom lagras en ändring eller redigering i någon post på en gång. För övrigt kan jag registrera allt det jag tidigare kunnat i MinSläkt. Jag återgår gärna till MinSläkt om Dannbergs Data "hottar upp" databashanteraren, men ... ???. Se för övrigt mina länkar om nämnda program.



Goda råd på denna länk...

Sveriges Släktforskarförbund har en utmärkt sida, som du absolut bör besöka om du är är nybörjare, men även om du är mer erfaren som släktforskare. Klicka på denna länk och ta del av alla goda råd om vad man bör tänka på.



Kulturens frontlinjer...

Intuitionen kan många gånger vara till hjälp. För min egen del så kom jag tidigt att beställa två böcker utan att jag egentligen visste varför. Bara att jag kände på mig att det var väsentligt och det har betytt så otroligt mycket för mig, när det gäller att hitta mina anfäder i Skellefteå socken. Böckerna innehåller många uppgifter från källor, som inte är allför lättillgängliga för en nybörjare, såsom bågaskattelänger, Älvsborgs lösen, jordaböcker, domböcker, landskaps-s-handlingar mm. tidsperioden 1539-1790. Dessa böcker ges ut av Umeå Universitet, Kulturens Frontlinjer och med Ulf Lundström som redaktör: "Bönder och gårdar i Skellefteå socken 1539-1650" upplaga 2, 672 sid., "Skellefteå socken 1650-1790", 987 sid. Dessa två tjocka volymer är en "guldgruva" för den som har rötter i Skellefteå socken 1539-1790. Du kan beställa "Skellefteå socken 1650-1790", som just nu reas för 300 kr!

I slutet av den senare volymen finns en komplett beskrivning av varje rote-hemman i Skellefteå socken - dvs. vilka som har varit soldater, hur länge och i de flesta fall varifrån de kommer och vad som händer när soldattjänsten är över. Ibland så återkommer soldaten inte från kriget i främmande land. Namnet på roten byts ibland till ett annat och är ofta kopplat till soldaten. Det finns i boken inget soldatregister med sidhänvisning, så därför har jag gjort en sammanställning i MS Excel och sedan sparat som pdf-fil, som jag bjuder på. Soldaterna är sorterade i såväl nr-ordning som efter rotenamnet i a-ö-ordning (pdf-fil) som kan läsas med AdoberReader. Jag gjorde filen för att lättare hitta bland soldaterna! Hämta AdobeReader om du saktnar programmet!



Finns det präster i dina anor...?

Har prästerna dessutom haft tjänst inom Härnösands stift, från 1300-talet - ca 1920, så finns t.ex. Herdaminnen i Härnösands stift för alla församlingar med sina präster. Dessutom är det en guldgruva när det gäller uppgifter om de olika prästerna på olika nivåer och det finns dessutom ofta genealogiska uppgifter kring barnen och deras giften. I Sommarro, Framnäs finns ett stort antal pärmar i medlemsrummet, väldigt högt uppe i bokhyllan med alla uppgifter. Sveriges Släktforskarförbund säljer detta materia.

Att släktforska

Hur ska jag börja?

Hur lång tid tillbaka kan man släktforska?

Följande gäller i Europa. Om du har förfäder i Sverige och Finland kan du nästan utan större problem forska tillbaka från slutet av 1600-talet.

Om du har bönder i släkten kan du även fortsätta längre bakåt ytterligare något hundratal år. Tiden sträcker sig bakåt till 1539 då man började föra register över alla bondgårdar och vilka som brukade jorden. Har du kanske förfäder inom samhällets högre skikt (ex. adeln och kungligheter) går det att komma ännu längre.

Adeln hade ju ofta släktband inom utländska kungahus och i och med detta kan du söka bakåt i tiden till ca 600-talet. Där säger man sedan att det tar stopp, även om vissa faktiskt har hittat längre tillbaka...

Vilka gener bär jag på egentligen, kommer jag att bli gammal? Vad dog mina förfäder av, vilka sjukdomar etc? Hos dina förfäder finns mer fakta än du tror. Den du är idag och kommer att bli, då tänker jag mest på de fysiologiska delarna - som hjärta, lungor, hjärna och mage. Men jag vet genom min sons (David Fredmans) forskning att våra gener går i arv i många, många generationer och att det t.o.m är viktigt hur de levde som t.ex. om de hade mat för dagen, tungt arbete eller levde ett liv i lyx. Allt påverkar oss.

Ni har säkert en massa foton som ligger och dräller utan en anteckning på baksidan (det hade jag också). Hur ointressant är egentligen en massa foton utan namn om några år. Ta dig tid en helg och besök dina släktingar och ta med dig foton eller fråga om de har några. Sedan sätter ni er och går igenom dem och du kommer att vara nöjd och glad när du åker därifrån. Du kommer både att fått namn på dina foton och säkert en hel del släktinformation att tillföra din samling.

Säkert har du eller dina släktingar kanske även några gamla brev i en sliten låda som bara tas fram vid släktkalas eller bara för att någon frågar. Ni kanske även hittar ett brev från Amerika med en adress på baksidan.

Vad man mer kan fråga sina släktningar om är dagböcker, tidningsurklipp och almanackor.

Återkom gärna snart igen då jag håller på med att fylla mina sidor om släkt-forskning. Välkommen åter!